Radon i däckverkstaden mät rätt och undvik driftstopp

Radon är inte bara ett problem för villor

När diskussionen om radon kommer upp tänker de flesta på villor med källare och suterrängutrymmen. Men myten att radon främst drabbar bostadshus är direkt vilseledande för dig som driver en däckverkstad eller förvaltar liknande kommersiella lokaler. Radon är ett reellt och ofta förbisett arbetsmiljöproblem som kan leda till både sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket och kostsamma driftstopp om det inte hanteras systematiskt.

Däckverkstäder har flera specifika riskfaktorer som gör dem särskilt utsatta för förhöjda radonhalter. Byggnader i markplan med betongplattor direkt på mark ger radon fri tillgång från marken. Stora portar som öppnas flera gånger varje dag skapar tryckförändringar som aktivt drar in radonhaltig markluft. Kompressorer och kraftfulla ventilationssystem skapar ett konstant undertryck som suger in radon genom minsta springa i golvet. Har du dessutom ett däckhotell i källarplan eller suterräng är risken ännu större. I den här artikeln får du en konkret handlingsplan: hur du mäter korrekt för att få tillförlitliga värden, vilka åtgärder som fungerar bäst och hur du skyddar både personal och fastighetsvärde utan att behöva stoppa driften.

Därför är din verkstad en radonmagnet

Byggnader i markplan med betongplatta direkt på mark är primära ingångsvägar för markradon. Till skillnad från bostadshus med isolerade källare och suterränger ligger många däckverkstäder på en enda betongplatta gjuten direkt på markfyllning. Betongkonstruktioner är inte täta – de har sprickor, gjutskarvar och genomföringar för rör och kablar. När radon naturligt frigörs från marken nedanför hittar det vägen upp genom dessa öppningar och samlas inomhus. Ju större golvyta i direkt kontakt med marken, desto större är den totala risken för radonläckage.

Stora portar som öppnas regelbundet skapar dramatiska tryckförändringar inne i verkstaden. Varje gång en portöppning sker strömmar utomhusluft in och den inre luftmassan pressas om. När porten stängs igen återgår trycket, men nu finns det ett tillfälligt undertryck som aktivt suger in markluft genom golvet. Detta sker flera gånger per dag i en typisk verkstad, vilket innebär att radon kontinuerligt pumpas in från marken. Effekten förstärks av att verkstadslokaler ofta har högt i tak och stora volymer som ska balanseras.

Kraftfulla kompressorer och ventilationssystem är nödvändiga för en välfungerande verkstad, men de kan också bli radonens bästa vän om systemet är obalanserat. När frånluften överstiger tilluften skapas ett permanent undertryck i lokalen. Det är som att byggnaden hela tiden andas in genom golvet. Kompressorrum och teknikutrymmen är ofta placerade i mindre, separata sektioner där undertrycket kan bli extremt högt. Radonhaltig markluft sugs bokstavligen in genom varje spricka. För verkstäder med däckhotell eller lagerutrymmen i källarplan eller suterräng blir problemet ännu mer påtagligt. Här kombineras direkt markkontakt med begränsad luftcirkulation och ofta lägre takhöjd, vilket gör att radongasen koncentreras:

• Betongplatta på mark ger radon direkt ingång från marken nedanför
• Stora portar skapar tryckförändringar som drar in markluft flera gånger per dag
• Kompressorer och obalanserad ventilation skapar konstant undertryck
• Däckhotell i källarplan blir en koncentrerad radonkälla

Mät rätt och få svar istället för gissningar

Långtidsmätning under eldningssäsongen från oktober till april är den enda metoden som ger ett tillförlitligt årsmedelvärde för radonhalten. Radon varierar kraftigt över året beroende på markfuktighet, temperatur och hur byggnaden används. Under sommaren när portar står öppna längre och ventilationen kanske justeras ner blir värdena lägre och vilseledande. En korrekt mätning kräver spårfilmsdosor som placeras ut under minst två månader när byggnaden används normalt och portarna hålls stängda mer. Endast genom att mäta under den period då radon är som högst får du det värsta scenariot och kan fatta beslut baserat på faktiska risker istället för gissningar.

Strategisk placering av mätdosor är avgörande för att undvika felmätning och få en representativ bild av exponeringen. Här är en konkret checklista för var dosor ska placeras i en typisk däckverkstad:

1. Kundmottagning och kontor där personal vistas under längre sammanhängande perioder varje dag
2. Verkstadsgolvet på en representativ arbetsyta där montörer arbetar med däckskiften och balanseringar
3. Kompressorrum eller teknikutrymme där undertrycket ofta är högst och där personal vistas kortare stunder
4. Däckhotell eller lagerutrymme i källarplan eller suterräng om sådant finns

Verksamheten ska pågå som vanligt under hela mätperioden, men ventilationen får absolut inte justeras eller stängas av. Syftet är att fånga ett normalt arbetsmönster, inte att skapa konstlade förhållanden. Om personalen stänger av värme eller ventilation för att “spara” under mätningen blir resultatet oanvändbart. Undvik också att placera dosor nära öppna dörrar, fönster eller ventilationsdon där luftströmmar kan påverka resultatet.

Att anlita en certifierad aktör för radonmätning är inte bara en kvalitetsfråga utan också en juridisk nödvändighet. Strålsäkerhetsmyndigheten kräver att mätningar på arbetsplatser utförs av ackrediterade laboratorier för att vara giltiga gentemot myndigheter. För att få ett tillförlitligt underlag för beslut är det första steget att beställa en ackrediterad radonmätning. Du kan enkelt beställa de spårfilmsdosor som behövs från en specialist som https://radea.se/ och få en tydlig bild av situationen. När du har mätresultaten i handen vet du exakt var du står och kan planera åtgärder utifrån fakta istället för magkänsla.

Justera ventilationen innan du gör större ingrepp

Den mest kostnadseffektiva första åtgärden för att sänka radonhalten är nästan alltid att optimera befintlig ventilation. Många verkstadsägare tror att de måste installera dyra system eller göra stora renoveringar, men verkligheten är att problemet ofta sitter i ett obalanserat ventilationssystem som skapar onödigt högt undertryck. En obalanserad ventilation där frånluften är kraftigare än tilluften gör att byggnaden bokstavligen suger in radon från marken. Att justera balansen mellan till- och frånluft kan sänka radonhalten med 50 procent eller mer utan att kosta mer än ett fåtal timmars konsulttid och eventuell injustering av spjäll och fläktar.

Sambandet mellan obalanserad ventilation och förhöjda radonhalter är välbelagt. När frånluftsfläktarna drar ut mer luft än vad tilluftsfläktarna tillför måste skillnaden kompenseras någonstans. Den kompensatoriska luften söker sig in genom minsta motstånd – dörrar, fönster och framför allt genom golvet där radonhaltig markluft finns tillgänglig. En verkstad med stora kompressorer och punktutsug vid varje lyftbock kan lätt hamna i kraftigt undertryck om inte systemet är korrekt dimensionerat och balanserat från början. Resultatet blir inte bara höga radonhalter utan även ökade värmekostnader eftersom kall uteluft sugs in okontrollerat istället för att passera värmeväxlaren.

Att se över och injustera VVS-systemet är ett smart första steg innan du överväger större investeringar. Ett professionellt ventilationsföretag kan mäta luftflödena vid varje don och justera spjäll för att skapa en balanserad eller lätt övertrycksatt miljö. Detta minskar undertrycket och därmed radoninströmningen från marken. Planera VVS och ventilation för lägre radon för att säkerställa att grunderna är korrekta innan du går vidare till mer omfattande åtgärder. Koppla detta till den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) som din fastighet redan omfattas av. Enligt Boverkets föreskrifter ska ventilationssystem i kommersiella lokaler kontrolleras regelbundet, och OVK-protokollet innehåller värdefull information om luftflöden, tryckförhållanden och systembalans som kan ge direkta ledtrådar om radonproblematiken. En erfaren OVK-besiktningsman kan ofta se direkt om systemet är obalanserat och ge rekommendationer för injustering.

När en radonsug är den bästa investeringen

En radonsug är ett aktivt ventilationssystem som skapar ett kontrollerat undertryck under betongplattan för att leda bort radongas innan den hinner komma in i lokalen. Systemet består av perforerade rör som borras ner genom plattan eller läggs i krypgrund, en fläkt som suger ut luft från marken och en utblåsningspunkt som för bort radongasen till friskluftsintaget. När radonsugen är i drift bildas ett undertryck i marken under byggnaden, vilket vänder flödesriktningen så att radon aktivt dras bort från källan istället för att leta sig in. Det är en elegant och beprövad metod som angriper problemet vid roten.

Radonsug är den mest effektiva lösningen när markradon är den dominerande källan och ventilationsåtgärder har visat sig otillräckliga eller för dyra i drift. Om mätningen visar höga radonvärden trots att ventilationen är välbalanserad, eller om verkstaden ligger på mark med känt högt radoninnehåll, är radonsug ofta enda alternativet för att permanent komma under gränsvärdet. Det passar särskilt bra för verkstäder med stora golvytor och många genomföringar i plattan, där tätning skulle bli orimligt omfattande. Radonsug är också att föredra framför att kraftigt öka ventilationen, vilket skulle driva upp energikostnaderna och orsaka drag och komfortproblem för personalen.

Installationsprocessen för en radonsug är relativt snabb och orsakar sällan stora driftstopp. En typisk installation tar en till två dagar beroende på byggnadens storlek och markförhållanden. Hål borras genom betongplattan på strategiska platser, rör dras under plattan eller i krypgrunden och fläkten monteras antingen inomhus, utomhus eller på taket. Själva borrningen och rördragningen kan ske under pågående verksamhet om arbetet koordineras så att det inte blockerar lyftbockar eller arbetsytor. Moderna radonsugar är dessutom energieffektiva med EC-motorer som drar cirka 500 kWh per år, och de är tysta nog att inte störa arbetet. Efter installation mäts radonhalten igen för att verifiera att systemet fungerar, och därefter kräver det bara minimal tillsyn.

Kalkylen som skyddar din personal och din fastighet

Att ignorera höga radonhalter kan bli mycket dyrt både ekonomiskt och juridiskt. Arbetsmiljöverket har rätt att förelägga arbetsgivare att åtgärda radonproblem och kan utfärda sanktionsavgifter om gränsvärdena överskrids utan åtgärd. För arbetsplatser ovan jord är gränsvärdet 200 Bq/m³, och vid nivåer över detta krävs omedelbar åtgärdsplan. Vid upprepade överträdelser eller om personalen utsätts för onödigt hög exponering kan avgifterna bli betydande. Utöver sanktionsavgifter riskerar du också driftstopp om myndigheten kräver att lokalen stängs tills problemet är löst, vilket kan innebära förlorad omsättning och missnöjda kunder. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetsgivaren ett tydligt ansvar att säkerställa att radonhalten på arbetsplatsen är under gällande gränsvärden.

Kostnaderna för att åtgärda radon varierar betydligt beroende på vilken metod som behövs. Här är en översikt av typiska kostnader för en däckverkstad:

En radonsanering är inte bara en kostnad för arbetsmiljön utan också värdesäkra investeringar i fastigheten som betalar sig i längden. En fastighet med dokumenterat låga radonhalter är mer attraktiv vid uthyrning och försäljning. Potentiella hyresgäster och köpare värderar en sund inomhusmiljö och vet att de slipper kostnader och krångel för att åtgärda radon själva. Dessutom kan en välbalanserad ventilation faktiskt sänka energikostnaderna jämfört med ett obalanserat system som suger in kall uteluft okontrollerat. Du sparar pengar på uppvärmning samtidigt som du skapar en tryggare arbetsmiljö.

Radonhanteringen blir ännu mer kostnadseffektiv om du ser det som en del av en bredare satsning på fastighetens tekniska system. Många verkstadsägare upptäcker vid radonutredningen att ventilationen behöver uppgraderas ändå, att kompressionssystemet är omodernt eller att det finns andra arbetsmiljöbrister som kan åtgärdas samtidigt. Genom att samordna åtgärderna kan du ofta förhandla fram bättre priser och minimera störningar i driften. Det kan också vara värt att ta in experter för fastighet och arbetsmiljö som kan se helheten och hjälpa dig prioritera rätt. En gedigen utredning från början sparar både tid och pengar jämfört med att agera reaktivt när problemen redan har eskalerat.

Ta kommandot över din verkstads luftkvalitet

Att hantera radon i din däckverkstad är en hanterbar process i tre steg som skyddar personal, undviker sanktioner och säkrar fastighetens värde långsiktigt. Första steget är att mäta under eldningssäsongen för att få faktabaserade värden istället för gissningar. Välj strategiska placeringar för mätdosorna och anlita en certifierad aktör så att resultaten är juridiskt giltiga. Andra steget är att analysera och justera ventilationen, vilket ofta är den mest kostnadseffektiva åtgärden och kan sänka radonhalten med 30–60 procent. Koppla detta till OVK-protokollen och ta hjälp av VVS-experter som förstår sambandet mellan tryckförhållanden och radoninströmning. Tredje steget är att installera radonsug om ventilationsåtgärderna inte räcker, vilket ger en permanent lösning som angriper problemet vid källan under betongplattan.

Radon är inte ett hopplöst problem utan en teknisk utmaning med beprövade lösningar. Genom att ta kommandot tidigt undviker du kostsamma driftstopp, sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket och skapar en tryggare arbetsmiljö för din personal. Du visar också ansvar som arbetsgivare och fastighetsägare, vilket stärker verksamhetens anseende och gör fastigheten mer attraktiv på sikt. Ta det första steget idag och beställ en radonmätning för att gå från osäkerhet till en konkret handlingsplan. Med rätt mätmetodik och en stegvis åtgärdsstrategi blir radon ett löst problem istället för en osynlig risk som lurar i verkstadsgolvet.